Mig äger ingen

Titel: Mig äger ingen
Författare: Åsa Linderborg
Atlas pocket, 2007

I den här självbiografiska historien berättar Åsa Linderborg om sin far: arbetare, humorist, alkoholist, men framförallt, ensamstående pappa till sin dotter. Min egen far var ingen höjdare, och därför är det svårt att hålla distans till den här skildringen även om situationerna är väldigt olika; den väcker allt för många frågor kring min egen relation till pappa och slår an på allt för många känslomässiga strängar, för att jag ska kunna hålla mig objektiv.

På ett sätt känns den här boken som Linderborgs försvarstal för sin far, vilket i min bok innebär att hon fortsätter göra det hon fått göra sedan barndomen: vara duktiga Åsa, förälder åt sin far. Alkoholproblemen, Linderborgs rädsla för att pappan ska dö och det ansvar hon får ta för honom och hans välmående, är, allt, svårt att förlåta tycker jag. Det finns bara ett skäl att göra det: pappans uppenbara och självklara kärlek till sitt barn. Att gå genom livet och veta att man är värd att älskas, är ovärderligt och grundläggande och det vet jag för det fick jag själv med mig.

Stilistiskt är boken fragmentariskt ordnad med visst kronologiskt driv. Linderborg lyckas göra sin far väldigt levande för läsaren och många gånger är boken fantastiskt rolig. Släng dig i väggen Svinalängorna!!!