Milda makter

Titel: Milda makter
Författare: Arto Paasilinna
Brombergs, 2005 (1989)

Upptakten i den här romanen är fantastiskt underhållande. Gud har har gått in i väggen efter allt slit med att hålla efter jorden och dess invånare. Hans skapelse vargen var tänkt att vara ett fredligt, gräsätande djur anpassat till det nordliga klimatet, men biter honom i benet som tack för besväret och Gud misstänker att Satan är inblandad. För att inte tala om allt människan lyckas ställa till med. Vår herre skaparen, som framträder som en lite misslyckad, naiv typ, behöver semester och hans närmsta medarbetare, ängeln Gabriel och Sankte Per får börja leta efter en vikarie bland de mera fromma exemplaren av homo sapiens. De hittar en finsk tornkransförare. Efter ersättarens tillträde tappar historien mål och mening och det blir mest lite smålustiga (och emellanåt rätt tråkiga) exempel på den nye ställföreträdande gudens gärning. Läs början, och lägg den sedan ifrån dig om du tröttnar. Den blir inte bättre igen.