Semester: läsa eller umgås?

Trevligt ressällskap!

Under en semester till Korfu för ett antal år sedan läste jag en bok om dagen under min parasoll och mådde prima. Efter ett par dagar började jag dock märka att min sambo hade synpunkter på detta. Han ville umgås. Vid några tillfällen nedlät jag mig åt att spela lite strandtennis (jag är en fantastiskt strandtennisspelare) men jag förstod vid hemkomsten att detta plus samvaro vid middagsmålet inte riktigt hade räckt vad min sambo anbelangade. Därför har jag numera en tydlig strategi för att maximera läsandet på semestern, utan att göra min sambo besviken.

• Genom att inte packa ned böcker i bagaget skapar man en god stämning redan från början. Böcker på engelska kommer man lätt över utomlands och en bok i handbagaget har ju även han, så detta är ju inget misstänkt.


• Ha alltid en bok i handväskan. Vem vem, har sambon haft otur på den indiska restaurangen kan ett toalettbesök dra ut på tiden och vad nesligt det hade varit att sitta där och rulla tummarna utan att ha något att göra. Nej, gör i stället läsning möjligt vid varje tillfälle som dyker upp.


• Åk på en aktiv semester. Efter en femtimmars vandring upp och ner för ett berg kan tjusningen med att umgås blekna. Då kanske sambon själv föredrar en tupplur eller en bra bok.


• Sambon kanske själv har önskemål som bara involverar honom själv. Min gillar yoga. När han yogar, sitter jag förnöjsamt på ett mysigt cafe eller på en trevlig parkbänk (om vädret tillåter) och läser. Alla är nöjda och glada.

Under post-Korfu-semestrarna har jag ju också insett en annan viktig sak. Han är min sambo av en anledning - han råkar nämligen vara ett högst underhållande, trevligt och mysigt ressällskap. Att kombinera välbehövlig tid tillsammans med lika välbehövd ensamtid sätter guldkant på tillvaron. Dessutom kan det vara viktigt för ett ensambarn som mig att lära att det där med att kompromissa, det behöver inte vara en sådan himla dum idé ändå...